Hoppa till sidans innehåll

Signerat Einarsson: UTHÅLLIGHET, UTHÅLLIGHET och UTHÅLLIGHET

09 MAJ 2020 13:01
I en artikelserie ger ett antal personer sin syn på träning. Agne Bergvall är först ut och intervjuas om bandyns fysiska status.
  • Uppdaterad: 09 MAJ 2020 13:01

Dom som vet bäst om spelarnas fysiska status är självklart lagens tränare och respektive förbundskaptener.

Den som vet något om nästan alla spelare, åtminstone de som haft landslagsuppdrag, och varit på inspirationsdagar för 14-15-åringar är Agne Bergvall. Det är lätt att vid presentationen av Agne Bergvall stanna upp vid Carolina Klüft och systrarna Jenny och Sanna Kallur, stora världsstjärnor som de var en gång. Om presentationen skulle omfatta de individuella idrotter han jobbat med och lagidrotter är det näst intill bättre att nämna de som han inte varit i kontakt med. I ett sammanhang ifrågasattes de Bergvallska kunskaperna med vilken forskning som han refererade till? ”Omkring 40 års praktisk erfarenhet” gav Agne Bergvall som replik.

I egenskap av fystränare har du kommit i kontakt med bandyeliten under ett 15-tal år. Rent allmänt, så där, hur är det att vara med i bandyfamiljen?

– Det är en fantastisk idrott och utövarna med ledare håller på med den för deras djupa kärlek till sporten bandy. Inte så föräldradominerad som exempelvis fotboll, ishockey, golf och tennis

– Bandyspelarna är bra tränade för den idrott de håller på med.

Du har testat den fysiska kapaciteten hos alla bandylandslagen och ungdomar från 14-16-årsåldern i 5 års tid, kanske bortåt 3-400 tester. Ett unikt underlag! Svensk bandy med spelare, tränare, föräldrar och utvecklare är nu så nyfikna på resultaten i smått och stort.

– I stort är bandyspelarna ganska väl tränade för att möta de krav som bandyn ställer på sina aktiva avseende styrka, snabbhet och det idrottsspecifika.

– Över tid tappas det dock mer och mer i grundkondition. Vilket är en spegling av samhällsutvecklingen. De fysiska baskvalitéerna från ungdomsåren försämras successivt säger en Agne Bergvall med illa dold besvikelse.

Kan du precisera skillnaderna på tjejer och killar?

– Med risk för att bli påhoppad. På ungdomssidan har tjejerna i typ 17-årsåldern, större variation mellan de bästa och sämsta.

– Grundfysikträningen är bättre, jämnare hos killarna än hos tjejerna

– Kanske beror detta på att tjejerna är för få, så de ges inte samma chans till organiserad träning. Damerna är bra tränade.

Du har under din ledarbana mer erfarenhet av att träna tjejer än killar, finner vi orsaken till detta i tjejernas attityd eller i deras förutsättningar?

– Det är tjejernas förutsättningar som brister mer än attityden till att ta ett eget ansvar för sin träning. Jag grundar det på min erfarenhet av att också ha tränat många tjejlag i fotboll och handboll.

Framgår det av ditt underlag om de största tillgångarna-bristerna finns avseende styrka, snabbhet, koordination (utan koordination hävdar vi att det inte går att bli en bra skridskoåkare) eller uthållighet?

– Än en gång vill jag betona hur den fysiska analysen följer samhällsutvecklingen. Att träna i gym är trendigt, men den ibland mycket monotona uthållighetsträningen tar både tid och är enformig.

Sedan kommer ett långt mantra från vår fysguru om uthållighetsträningens betydelse och dess för- och nackdelar. Aldrig tidigare har Agne Bergvall besjungit konditionens betydelse som nu. Grundar det påståendet på att vi i flera decennier, veckovis, reflekterat över träningens och idrottens utvecklingslinjer.

För låg uthållighetsnivå ger sammanfattningsvis:

- Svårigheter att klara av matchens hela 90 minuter
- Återhämtningen blir bristfällig, överbelastningsskador i ligament och leder blir för hög. Dessa delar i kroppen behöver längre återhämtningstid än ex muskler
- För snabb utveckling på explosiva kvalitéer medför också ökad skaderisk
- För lång tid för slaggprodukterna att avlägsna sig


Patrik Blomquist och Viktor Karlsson marknadsansvariga i Bajen fotboll och bandy flankerar Zlatan Ibrahimovic, som enligt La Gazzetta dello Sport i dagarna, är mycket vältränad.

Tåla mjölksyra kommer det in under styrkan?

– Uthållighetsträning tillför kroppen mer syre, vi tål då mjölksyran bättre, kan därmed hålla en hög nivå under lång tid.

– Precis som andra idrotter, går bandyn snabbare och snabbare, då ställs det obönhörliga krav på bra basuthållighetsförmåga.

– När vi i senaste VM-finalen, på hemmaplan, tappade matchen i sitt slutskede sa Daniel Berlin efteråt, öppet att det höga tempot hade skördat sina offer i hans kropp.

Agne Bergvall fortsätter sedan med önskan om att få in fakta på hur viktiga, avgörande matcher får sin upplösning. Både GPS-mätningar och Johan Svedbom skymtar då förbi.

Det finns starkt publikönskemål om mindre spel bakåt, rakare offensivare spel, mer händelserikare matcher. Har vi fysisk kapacitet att klara av det under nittio minuter?

– En tränare har sitt lags samlade resurser att ta hänsyn till, lagets starka killar får inte köra slut på de svagaste eller hur långt kan de utmanas att hänga med. Samt hur smart matchas de spelbärande aktörerna?

– Går inte att utesluta att tränarna vet att de inte orkar att gå för det under matchens 90 minuter, därför vänder de ur, drar ner tempot och spelar hem och publikens lystmäte blir grusat

– Internationellt skrämmer det lite att skillnaderna är störst på pojksidan, det kommer då att ta tid att komma ifatt.

– Damerna är otroligt bra rustade för det de skall utföra, märks också på resultaten.

Tendensen i VM för pojkar, oavsett ålder, är att vi tappar mer och mer mark visavi Ryssland. Dels resultatmässigt och dels i avgörande matcher - din kommentar?

– Vill inte på något sätt lågprioritera fysikens betydelse, det vore att såga av den gren jag sitter på men det kanske finns bandymässiga skillnader också?

– Har svårt att förstå varför en skall stå på isen och snacka och att nästan aldrig använda hela bandyplanen vid typ tvåmålsspel.

Vi förlorar avgörande matcher, orsak?

– Inom damfotbollen dryftas det i Sverige att vi spelar för lite antal matcher per vecka i förhållande till vad vi drabbas av i internationella turneringar. Kanske är det likadant inom bandyn, vi har tömt våra depåer när det kommer till avgörande matcher?

PT-tränare har varit en fluga inom många idrotter. Influenser kommer och går är naturligt och skall så vara, men behållningen?

– Farligt att såga alla PT-tränare och trendinfluenser. Skillnad att bedriva idrott som siktar på lång tids utveckling än PT-träning, som siktar på att under kort ti få full effekt.

– Den som jobbar så tänker inte alltid i 3-5 -7 årsperspektiv när utvecklingen skall komma vid 20 -, 25 - eller 30-årsåldern.

– Det går inte att tänka i quick-fixlösningar om uthålligheten skall höjas. Detsamma med sk mediaträning som kanske är så långt ifrån det går att komma, den lite monotona låga pulszoon-träningen i 3-4 timmar per vecka som krävs för att få denna typ av effekt.

Detta snack görs på telefon när Agne Bergvall är på hemresa från en träning i Göteborg, valborgsmässoafton, -jo, han har sett några eldar också utmed vägen - nu kommer han in på att berätta om den viktiga uthållighetsträningen igen. Detta sker kanske under hela sträckan Halmstad-Ljungby. Nyckelorden som blandas med regnsmattret blir: upprepning, monotoni, uthållighet, långsiktighet och nästan all träning går att göra roligare - även denna.

Det där med att det finns trendiga PT-tränare som har två veckoslutskurser som utbildning får vi ta en annan gång

Nu kommer vi in på generalisering. Du blir kontaktad av en 18-20 åring som är beredd att ge järnet för att nå den absoluta toppen, vilka träningsråd ger du då?

– Kan jag inte avgöra förrän jag lär känna idrottaren ifråga. Helst vill jag köra ett testbatteri på hen, men det är heller inte meningsfyllt om inte idrottaren ifråga vill jobba långsiktigt. Det går att nå långt på två år men är det hållbart?

Nämner sen hur duktig Vesteinn Hafsteinsson är att få sina numera världsadepter som Daniel Ståhl och Simon Pettersson att förstå tiden och tålamodets betydelse. I det sammanhanget nämns också för enda gången i denna intervju betydelsen av pengar.

– Vad händer om vi sätter in en Turbo i ett VW-skal på sikt?

Tror detta är en av de vanligaste externa frågor som Agne Bergvall fått genom åren, men vi känner redan att vårt spaltutrymme snart är fyllt. Vi skyddar oss dock med att detta är en facktidskrift, då måste det accepteras något annat än rock’n’roll-journalistik.

Om du skall ta fram en övning för typ ben, mage-rygg, kondition osv vad väljer du då?

– Jag gillar inte frågan, det som är bra för vissa, är förödande för andra. Typ djupa knäböj när vederbörande egentligen skulle fått en ”krypande något- övning” för baksida lår. Körs detta sen ihop med snabbhetsträning kan baksida lår gå åt h-te ändå…

Du har följt en världsstjärna som Daniel Ståhl, tränat systrarna Kallur, Klüft osv finns det-fanns det några år där ni tränade typ 10-20 % lägre avseende kvalitét och kvantitet? Eller hur mycket ökade ni i snittprocent varje säsong?

– Menar du intensitet eller volym?

– Med den högintensiva träningen går det inte att bara gå vidare, gå vidare och  gå vidare. Var tredje säsong slopade vi inomhussäsongen, för att hämta hem träningen.

– Numera skulle det kanske ske vartannat år. Världsidrottare som ”Carro” och Borg var högpresterare och slutade när de var 26 år.

– Bandy har en matchsäsong mellan okt-mars, laget är där mycket motivationshöjande, direkt efter Byns SM-triumf sa ngn av spelarna (Fredrik Åström) att omklädningsrummet hjälpt honom att komma igen efter alla hjärtoperationer


Edsbyns fystränare Daniel Välitalo. Foto: Thomas Mårtens

Det sägs att mästarlaget Edsbyn har en mkt tuff försäsong med nötande i skidbacken mm med mycket uthållighetsträning ledd av träningsnarkomanen och fd storspelaren Daniel Välitalo (bilden ovan).

Vad kan vi lära av detta?

– Innan jag gör antagande obs antagande bara om mästarlaget vill jag lyfta att åldersmässigt finns förutsättningar att utvecklas mest fysiskt under åren mellan 17-21.

Tillbaka till mästarlaget.

– Vet inte innehållet, men rimligen håller träningen hög kvalitet och har så gjort under lång tid, har också en känsla av att i Edsbyn är det inte okey att inte vara vältränad.

Skribent: Curt Einarsson
Epost: Adressen Gömd

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
Fax: 086996340
E-post: [saknas] Information

Se all info

 


Corona RF