Hoppa till sidans innehåll
Foto: Romus Ramström/Erik Jonsson Bandyoraklet Claes-G Bengtsson delar med sig av ett annorlunda 55-årsminne.

Ett annorlunda bandyminne – Publikfritt även för 55 år sen

11 FEB 2021 07:32
Publikfri bandy är tyvärr en verklighet den här vintern. Den pågående pandemin sätter som bekant stopp för åskådare på matcherna.
  • Skapad: 11 FEB 2021 07:32

Men publikfri bandy har vi upplevt tidigare. Men då av en annan anledning. Kyla!

Här kommer ett 55-årsminne:

Den 11 februari 1966 möttes IFK Stockholm och IK Heros från Smedjebacken på Stockholm Stadion i den allsvenska norrgruppen. Det var en fredagskväll och 18 minusgrader. ”Hela” 26 åskådare var på plats – tidernas bottenrekord för bandy i högsta herrserien fram till den här säsongens publiklösa matcher. De fick se Heros vinna med 5-4.

Bara 2 åskådare

Matchen skulle enligt programmet ha spelats onsdagen den 2 februari med avslag 19.15. Lagen var på plats, men Heros vägrade spela i den stränga kylan, 24 minusgrader. På nyårsdan hade Heros spelat borta mot Ljusdal i 30 minusgrader (0-7) och flera spelare råkade då ut för förfrysningsskador. Därför nobbade Heros nu spel och fick domarparet från Köping med sig. Men det beslutet gillade inte IFK:s lagledare Olle Björkman. Han dundrade:

”24 minusgrader är väl ingenting. Det gäller bara att vara ordentligt utrustad. Dessutom måste vi tänka på publiken!”

Nu var det ingen större trängsel på läktarna. Vid matchstart hade bara 2 åskådare (!) betalat entré. Tidernas allsvenska bottenrekord, låt vara att det inte blev någon match. Men vi var egentligen tre åskådare på Stadion den här kvällen.

En plankare

Skribenten av dessa rader var också på plats. Jag hade plankat in via en snövall i skymningen på Sofiavägen. Jag smög mig vidare mot klocktornet. Där hörde jag hur snacket gick mellan ledare och de båda domarna. IFK:s allt-i-allo, Eric Korsgren, vankade oroligt av och an. Det var han som hade hand om kassan:

”Blir det ingen match måste jag betala tillbaka entréavgifterna”, suckade han oroligt.

När domarna bestämt sig hade Korsgren inget val. Han måste ”pröjsa” tillbaka. Jag vill minnas att entréavgiften var fem kronor för vuxna och en krona för ungdom och militärer i uniform. Jag hörde vad som var på gång, men upptäckte inte mina två publikkollegor. Någon speaker hördes inte till. Korsgren fick syn på mig:

”Jaha, då skall du ha fem kronor tillbaka”, suckade han.

Nobbade femman

Här hade jag, en simpel plankare, chansen att tjäna fem kronor. Det var mycket pengar 1966. Jag brottades med mitt samvete. Men så bestämde jag mig:

”Du, jag skänker min femma till IFK”, väste jag i den bitande kylan.
Korsgren ryckte till:
”Det var vänligt”, fick han fram. ”Hälsa från mig så får du gå gratis på omspelet”.

Jag lämnade snabbt Stadion genom ett gnisslande vändkors. Undrar vad Korsgren tänkte när de två ”riktiga” åskådarna dök upp och han likt förbannat blev av med ”dagskassan”. Jag hoppas att brottet nu är preskriberat. Jag vågade inte gå på Stadion nio dagar senare, när matchen äntligen spelades. Då var jag istället i Kungliga Hallen och såg Bosse Högberg boxas. 

Skribent: Classe Bengtsson
Partnersnurra_20210210.gif

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
Fax: 086996340
E-post: [saknas] Information

Se all info