Hoppa till sidans innehåll
Foto: Martin Henriksson

Signerat Einarsson: Surrealismens SM-finaler

23 MAR 2020 20:24
Moa Friman, Charlotte Selbekk och Tuomas Määttä hade staffli och redskapen. Accentuerad av västkustens ljumma vindar, släktens backhoppar-dna och de djupa sjöarnas land.
  • Skapad: 23 MAR 2020 20:24

Historieböckerna med SM-finalspel på göl i Småland, bara 6 000 på SM-läktarna under tågstrejk eller när bandybossen Pontus Widén sa till lagen i halvtid, spela på bollen, har detroniserats av Coronavirusets järngrepp.

Vi som vill frysa varje unikt spelmoment gick en kamp mot de tysta, tomma, färglösa stålläktarna.

När Byns mästarpojkar fyllde podiet fick fotograferna, med Romus Ramström i spetsen, vara statister.

Den mänskliga värmen och Hälsingetokerierna får de desto mer vid firandet på hemmaplan i den unika idrottsmiljön i Edsbyn!

Matchen nivåläggs med Copacabanas fotbollslek av känsliga brassefötter. Etiopiens långskubbare sedan barnsben. Eller kanadickernas hängivenhet till den lilla lagissporten.

Stefan Karlsson och Ulf Järvefelt är två av många långtidsarbetande bandyarkitekter bakom Byn-undret. Födda -57, precis som hr huvudarkitekt själv, Ola Johansson, som denna gång kom fram ur sin egen skugga. Tack. Inte att förringa hur insamlingsbössorna snabbt fylls. Tunge Simon Jansson hade annars spelat någon annanstans. Bössorna lyftes så varligt i det chosefria kaptenstalet före match av Jonas Edling. Femton minuter senare hade han gjort 1-0.

 

Bilden: Edsbyns lagkapten, Jonas Edling, höjer SM-pokalen efter lördagens final.

Det var många som hade staffli och redskap med sig ut på SM-finalisen denna fredag och lördag.

Chabarovsk eller Kareby

Den legendariske spelaren och tränaren Stefan Karlsson (Hammarby), den ende som kan ta upp konkurrensen med oraklet Ola Johansson om mästarerfarenhet, föreslog häromdagen att vi skulle ta några veckor i höst att på ort och ställe och studera rysk bandy. Så lockande, eftersom de är bäst.

Som uppvärmning på vägen prickar vi av Kareby och Edsbyn. Och en snabbfika i Västerås.

Måste stanna i Lidköping för tankning och berömma hur metodiskt Villas SM-vinnande 17- och 19-åringar spelade.

Låt oss sätta Tuomas Määttä på stand by ett tag, hur det nu skall gå till? 

Suveränt

I inledningen måste bara TV-kommentatorernas roll berömmas. (Filmarna inte lika bra eller var det kanske koordinatorn på närbilder – perspektiv och val av repriser). Mänsklige, påläste Chris Härenstam och nyanserade Frida Rutqvist, fd Erlandsson. Och överalltihopa den kunnige, lugne, erfarne Andreas Bergwall. Distanserar sin egen kunskap och pratar inte sönder vare sig spel eller sina egna ord. Borde bilda skola. 

Huruvida han sedan skall spela och träna ett tag till är bara en nyhet när Lesjöforsa´n skall sluta.

Det där med liknelsen till ”Värmlands egne Gustaf Fröding ” eller den närliggande ”Filipstadaren Nils Ferlin” får vi vinkla mot en annan gång.

Tv-lotsaren Anna-Maria Fredholm frågade strategen Daniel Hegborn om hur bandyns kultur skulle nyttjas? 

Då hade det varit passande att rollerna hade skiftats. Anna-Maria Fredholm är nämligen barnbarn till VSK-aren, Gunnar ”Gucko” Jansson, 4 A-kamper och Kabom-vinnare, som ett tag var det finaste en spelare kunde certifieras till. Pappa Hans ”Gucko” Jansson var ”bara” ungdomslandslagsman, elitspelare och ledare.

Domarrosor

I flickornas 17-final skulle Kareby/Surte ta revansch för 4-0 förlusten mot Skirö AIK i förra säsongens final.

En drabbning med närkampsdueller i ett kör. Kanonlätt att blåsa sönder den matchen - kanonsvårt att blåsa rätt.

Victoria Bergström och Hanna Hansson, Matilda Jacobsson lyckades. Hanna Hansson lyckades sedan lika bra i damfinalen, den gången ihop med Hannah Pettersson och Nicklas Skog.

Den senare, landets i särklass mest ödmjuke och lovande domare! Blott 27 år från domarexportorten Målilla. Att Chris Härenstam bommade att bandyns bäste domare genom tiderna Christer Johansson också är Målillafödd ursäktas. Att fotbollens Bo Karlsson och han också samtidigt var respektive bollidrotters domarchefer tillhör det kuriosas arkiv.

Stort fång finalrosor till bandyns damdomarprojekt med Kent Lisell, fd elitdomare, som primus motor!  

Moa Friman, Kareby, 1-0, 2-0 och 3-1. Sedan halvtid.

När det var lite över tre minuter kvar av ordinarie match tar Skirö ledningen med 5-4 genom Hilda Persson.

Men Moa Friman ville något annat. På någon minuts tilläggstid gör hon 5-5.

Tänk vad lätt allting ser ut när Moa Friman spelar bandy.

 

Bilden: Moa Friman jublar i SM-finalen mot Skirö AIK.

Efter sju minuters förlängningsspel blir Wilma Ejderfalk den som avgör SM-finalen med sitt mål med assistans av Anna Egerberg.

Kareby är åter som mästare. Spelat stora damfinalen åtta gånger och vann åren 2015, 2016 och 2017.

Har under en följd av år varit Sveriges ledande dambandyförening! 

Med fler dambandyorter som fenomenet Kareby kommer dambandy att växa mycket, mycket.

I Skirö AIK anser Magnus Haraldsson och Joakim Brattkull att de gjort sitt efter ett bortåt decenniums ledarskap. Många av de ledare som nu slutar får förnyad kraft under sommarens skogspromenad, segeltur, fiskfångst eller golfrunda. 

Att beröra

När klassiska Skutskärs lagkapten Malin Andersson höll sitt ”kaptenstal” borde alla bandyidkare vara rörande stolta. Malin Andersson satte den lilla bandyfinalen in i den stora världscenens händelser. Gjorde det så enkelt och naturligt att för en kort stund anades att bortgångne Lasse Sandlin var åter som språkvårdare. En självklarhet att vid alla årsgalor för 2020 borde detta med som lysande exempel.

Tack Malin för att du gav oss detta. Trots att vi letade efter hjärtstartaren och näsduken ett kort ögonblick.

Tack Fredrik Åströmsom strax efter herrarnas slutsignal berättade om ett antal hjärtoperationer och den första hela bandysäsongen på sex år. Så värdigt och så fint. Hjärtstartaren och näsduken fladdrade förbi igen. Ordförrådet hos dessa fina bandyspelare var tillräckligt utan svordomar.

Något för myndighetsföreträdare, ministrar och landsledare att lära av Malins och Fredriks förtroendeskapande sätt.

För mycket

Nästan 86 minuter har gått av matchtiden för damernas final när VSK reducerar Skutskärs 3-1 ledning till 3-2 och tre minuter av övertiden har spelats när Charlotte Selbekk, med norska backhopparanor i släkten, pangar in 3-3 på straff. Selbekk som är en av de många som fått hjärnskakning denna vinter, vi får inte glömma denna varböld inne i bandyns finalextas.

Selbekk ville inte göra något uthopp i ett ovisst suddenspel. Hon klämde också in 4-3 efter fem minuters övertid.

 

Bilden: Charlotte Selbekk blev stor VSK-hjälte i SM-finalen.

Det är då idrotten övergår i mer tankar på förlorarna än vinnarna.

Det är då som erfarna bandyledare som Skutskärs Thony Lindqvist och Johanna Pettersson förmörkar sin tillvaro med tänk om: vi tränat mer på täcka skott, rensa långt eller system för att hålla i bollen eller vad som helst. Kanske tom finna orsaken i den is som under dessa fyra finalmatcher orsakade så många fall.

Tror även att Villas utdelning på 18 hörnor och ett offensivt spelövertag också kan skapa grubblerier.

(Felpassen fanns i stor omfattning. I många fall genom bristande kontakt, kommunikation mellan passare och mottagare. Fredagens finaler var nästan undermåliga i detta avseende.)

Tuomas Määttäs final - igen

Eller var det…

…när Jonas Edling tekniskt fångade upp en studsande passboll från yrvädret Svensk, rekordsnabbt skott i en svår målvaktshöjd gjorde det så viktiga första målet i den trendvisande första kvarten? Kaptensagerande med stjärnglans.

…när bandykungen Johan Esplund i matchens inledning, på kortsidan vid målstolpen blev stoppad av en smart spelande målvakts-Svensson?

…när kraftfulle Simon Jansson, som bevisar varför Byn ville ha honom åter i ett något lättviktande manskap, trycker sig in straffområdet? Hade han ramlat omkull tidigare och förstärkt fallet hade nog strafforsaken till betydelsefulla 2-0 inte uppkommit.

…när Byn har 8-9 spelare i ett försvarande djupspel centrerat, flyttar över så det uppkommer 18 villahörnor, men bara ett mål?

…när de underbara ungtupparna, Jesper Grankvist och Ted Hedell, tar för sig? De är inte ens 40 år gamla tillsammans, stockholmare, målpassare och vilka goa pojkar privat. Typ när Jesper Grankvist, kan inte komma upp i 70 kg på vågen, vinner en kämpastrid med två Villaspelare vid sargen och kommer ut med bollen under kontroll.

…när bandyns målkung Oscar Wikblad (mållös denna gång) i slutet av matchen åker förbi den defensivt jobbande Edling på mittplan för att hjälpa till i en position längre ner på plan?

…när den oemotståndlige Määttä gör 4-0 på volley? Vid dylika situationer brukar det heta från läktarhåll, ”tänk om han lyckats”. Määttä lyckas! När han blir trängd av 3-4 checkande Villaspelare vid egen höger hörnflagga, kort- och sidlinjer gör att han är milt sagt trängd, överväger normala bandyspelare att rensa. Men inte Tuomas Määttä. Han vänder ut och in på sig själv och motspelarna några gånger med skridskoåkning och bollbehandling och avslutar med att ta en ”sväng om”, in i eget straffområde.

 

Bilden: Tuomas Määttä spelade återigen en stor roll i ett SM-guld för Edsbyn.

Var det en integrering av finsk tango med hälsingehambo? 

…när lagen ”dutt-tackar” varandra efter matchen sker också överlämnandet av kungakronan. Johan Esplund lämnar då över till Tuomas Määttä genom att han lägger handen på dennes hjälm.

En ny regeringstid har inletts.

Curt Einarsson

på uppdrag från landslagskommittén

Skribent: Curt Einarsson
Epost: Adressen Gömd

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996000
Fax: 086996340
E-post: [saknas] Information

Se all info

 


Corona RF