Tillbaka i Kazan med svensk TV

Då är man tillbaka i Kazan igen, anlände fredagen 26/10. Dagarna hemma i Edsbyn var riktigt sköna och tänk vad man uppskattar saker och ting nu när man tillbringat lite tid här borta. Som att kunna dricka vatten direkt ur kranen är underbart, skulle man göra det här blir man förmodligen inlagd på sjukhus för årets maginfluensa alla kategorier...
Vattnet smakar inte bra, tar man en klunk får man ungefär samma ansiktsuttryck som när man biter i en citronklyfta. Det duger på sin höjd till att borsta tänderna med. Det blir till att köpa vatten alltså, och armarna lär med all säkerhet släpa i backen på vårkanten efter allt konkande på alla vattendunkar.
 
Ännu en vecka har nu passerat och jag tycker dagarna bara visslar förbi. Jag hade en känsla för att det skulle bli långa dagar här borta men så är det alltså inte, tvärtom! Träningarna tar ju upp stor del utav dagen och tur är väl det kanske.
Vi har nu äntligen lämnat rinken och tränar sedan i måndags på stor is. Lika kul varje gång man tar steget från tvålkoppen till den riktiga planen och man får ägna sig åt riktig bandy. Det är två helt olika sporter att träna och spela på rink och att köra på stor is. Jag måste säga att det bor en liten 'rink-räv' i varje ryss, flera ryssar i vårt lag har varit riktigt skapliga på rinken. Kanske det är därför det går rykten ända till Kazan att 56:an (med världens längsta rygg), varit grym på träningarna i höst, och jag fick det också bekräftat via ett samtal för någon vecka sedan där han meddelade att formen var god, och sedan kom den klassiska kommentaren - 'Sätter allt'. :-)
 
Vi har nu i ca en månads tid kört med samma lag på träningarna dag ut och dag in, och det börjar bli riktigt tjatigt. En lite lagom less Petteri frågade i måndags tränare Andrey Stuk om vi inte kunde byta lag för en gångs skull?
Svaret blev - Varför?
Kanske är det så att ryssarna har gjort såhär i 100 år och då är det inte bara att 'komma-här-och-komma'. Men han gav med sig lite och åtminstone en spelare fick byta lag...På fredagsträningen hade herr Stuk kanske tagit åt sig lite mer av vad Petteri sa då han stuvade om rejält i lagen.
 
Vidare så har vi under veckan hittat två nya restauranger, en mexikansk och en italiensk. Riktigt 'high level' rakt igenom, snyggt och stiligt och maten får betyg MVG i båda fallen. På den mexikanska restaurangen fanns alla möjliga varianter av tacos, PERFEKT! (typiskt, jag som köpt med mig av det) På den italienska fanns mycket pasta och pizza förstås, men även mycket sallader och även kötträtter.
 
Sen har vi hunnit med att sett två st hockeymatcher, i onsdags och i fredags. Man har blivit lite av ett AK Bars-fan nu, inhandlade senast en halsduk! Som vanligt ett himla tryck, och publiken nöter mycket på klassiska - 'Schaybo' - 'Schaybo' - 'Schaybo'. Jag frågade en spelare i laget vad det egentligen betyder och han sa - Pucken! Jag som hela tiden trott att det betytt typ, 'heja heja friskt humör'. Tänk om svenska hockeypubliken skulle skrika - Pucken - Pucken - Pucken. Det skulle kännas lite väl knepigt kanske...? Men efter djupare forskning om uttrycket schaybo så kan jag konstatera att man vill att pucken ska in i mål, såklart!

I måndags tog Petteri tjuren vid hornen och gick till en frisör. Efter viss tvekan satte han sig i stolen och sa, - äh jag sansar! (chansar) Det är inte helt givet att dom klipper som man önskar när kommunikationen mest består av kroppspråk, och 'Lampilainen' hann bli riktigt svettig både en och två gånger innan det hela var färdigt. Men resultatet blev riktigt bra måste jag säga.

Tisdagen började inte bra, det var på morgonen när vi skulle åka till träningen som vi såg en hund som blivit påkörd av en bil. Det måste ha hänt precis innan vi kom för hundstackarn bara låg och sprattlade där på väggrenen. Det var riktigt otäckt att se och jag glömmer aldrig blicken i hundens ögon. Ingen brydde sig i att den låg där och plågades, vår chaufför tex tutade och gav hunden en ramsa på ryska samtidigt som han skakade på huvudet. Det var nästan så man blev förbannad. Det värsta var att hunden låg kvar på samma ställe när vi kom tillbaka från träningen 6 timmar senare. Usch vad man mådde illa resten av den dagen.
Tydligen är det högst ovanligt att ryssar har hundar som husdjur, eller husdjur överhuvudtaget, kanske därför dom är så känslokalla också? Inte vet jag. De enda hundar man ser är vilda hundar. På bakgården där vi bor så finns det hundvalpar som är ca 15 V gamla. Det känns inte bra att se dom i den miljön och jag försöker hjälpa dom så gott jag kan genom att köpa lite hundmat och ge dom då och då.
 
Men den största sysselsättningen dessa dagar har varit att titta på TV. Äntligen har jag fått svenska kanaler, nu ligger man inne med Viasat Guldpaketet. Ett mycket trevligt sällskap att ha. Man blev helt lyrisk när man knäppte på TV:n första gången och man pratade svenska.
Lite småtrött var jag den dagen och vädret ute var inte det allra bästa, mulet och lite grådassigt. Jag hade dragit för gardinerna och tänt två st värmeljus för att liva upp stämningen lite. Av någon underlig anledning fastnade jag på SVT 1, kanske för att det var ett svenskt program och man pratade svenska där. (är så trött på ryska program för tillfället) Jag tittade kanske i 20 minuter när jag plötsligt tänkte - Herregud, vad håller jag på med?? Jag insåg då att jag suttit och tittat på Moderaternas partistämma!
- Hallå wake up! Jag blåste ut ljusen, greppade datorn och surfade in på sportbladet och ordningen var återställd. För just det här med politik är inget som man känner att - Wow, vad läckert!
Apropå sportbladet så är det väl det enda man har läst genom åren. Har försökt med böcker och liknande men det går inte, det tar ju sån himla tid. Jag måste läsa varje sida två gånger för jag kommer aldrig ihåg vad jag läst. Koncentrationssvårigheter eller bara allmänt ointresserad är frågan?
- Ja inte är jag någon bokmal iaf, den saken är klar!
 
Läste 57:ans blogg på Red Farmers och kunde enkelt tyda mellan raderna att det fanns en viss avundsjuka på att jag för en gångs skull var lite av en favorit hos Edsbyns materialare under veckan jag var hemma. Jag kan medge att jag själv blev överraskad av deras trevliga bemötande vad gällande både det ena och det andra.
Just materialare är en art man ska vara väldigt varsam emot. Jag menar, dom är innerst inne trevliga varelser trots deras skarpa humörsvängningar. Artens spridning är total och man undrar - Har dom snackat ihop sig? Jag har mina aningar för det finns ju en i precis varenda lag, nationellt som internationellt. Enda kravet verkar vara att man har en matchvikt på 95+. Kan det vara så att Norges landslag har den största av alla? Jag säger bara - Jösses vilken 'bjässe'!
Artens intag av föda är inte direkt varierande, man är stora sponsorer till de olika hamburgerkedjorna under vardagarna och på helgerna går man över till lite mer överförfriskade föda i flytande form!
Arten är mycket svag för mutor, helst ska det bestå av ren jäkla sprit, det är inget man hymlar med. Då gäller det att ta tillfället i akt och smida medans järnet är varmt. Skridskor, klubbor, tejp och övrig utrustning är saker som ska gås igenom. Annars blir det i 9 fall utav 10 att man blir utan tejp om man frågar. Undantag om man frågar på fredagsträningarna...
Det gäller alltså att stryka dom medhårs hela tiden, kanske trösta lite emellanåt. För arten är fortfarande frustrerad över att man alltid blev vald sist på gympan i småskolan. Nog om det och jag säger bara, - Jocke håll ut, ge inte upp...!
 
Veckans normaaaaal:
Återigen det här med kanalerna i våra lägenheter. Jag har som sagt fått allt installerat och är givetvis 'sten-nöjd'.
Thony och Petteri är däremot mindre nöjda då man tillsvidare fått hålla till godo med SVT 2 och 24:an. Hehe... Jag personligen tycker det räcker så för dom..... :-)
Tolken kör med det vanliga, - Imorgon kommer parabol-killen och installerar resten av era kanaler! Den 'tok-stollen' har sagt så hur länge som helst nu.
Imorgon, imorgon, imorgon...... Ingen stress här inte..... Det gäller verkligen att ha bra tålamod här borta, den saken är klar!

Thony/Petteri blir mer och mer lack men hur går tankegångarna tror ni?? Just det,
- Normaaaaal!!

/Per Hellmyrs, Kazan, Ryssland
Publicerad 2007-11-05

Tillbaka Skriv ut