Tre raka förluster i ryska cupen

Kort info: All text med Kursiv stil läses med finsk brytning.

- Herregood vad djaevla goppigt det var. Inte en sans att ens försöka sova, dundrade Petteri när han anslöt till hotellet under lunchtid på onsdagen, efter att ha åkt samma vägsträcka mellan Kazan-Kirov som vi övriga gjort.

Den 'finska superstjärnan' (som han nu för tiden vill bli kallad) var väldigt trött efter att ha rest följande sträckor på lite mer än ett dygn: Rovaniemi- Helsingfors- Moskva- Kazan - Kirov.

Jag frågade Petteri hur vädret var i Kazan?

Han svarade:
- De börja snööa mitt i väägen!
Jag:
- Öhh, va sa du?? Samtidigt som ögonbrynen åkte upp till hårfästet av oförståelighet.
(Lång tystnad i rummet)
Jag kunde nästan läsa Petteris tankar, ungefär som 'va fan sa jag'
Det kan väl aldrig ha börjat snöa i mitten av vägen tänkte jag. Missade han alla SFI kurser?
Petteri:
- Nej ja mena det börja snööa hallva väägen!
(Båda fick 'skrattattack')
Jag:
- Du menar att.....
Petteri:
Ja precis. efter hallva väägen mena jag!
Jag: Ok men hur var vädret i Kazan?
Petteri:
Jaså, ja det var plosgraader och regn!

Man kan trots allt ha kul i Kirov också!!

Tisdagens regn och plusgrader byttes mot lätt snöfall och 2-3 minus under onsdagen då vi mötte Rodina Kirov. Tack och lov var det uppehåll under själva matchen.
Vi var taggade till tusen och hade goda förhoppningar om att kunna vinna den här matchen. Vi hade en solklar plan hur vi skulle agera på banan. Första 10 min skulle vi lyfta långt då vi förväntade oss en anstorming från Rodina med tanke på hemmaplan och 4000 galna hemmafans i ryggen. Sedan skulle vi börja 'rulla boll' med mycket passningar och fart.
Men vår plan måste ha blivit kvar i omklädningsrummet, för vi hade inte ett rätt första 25 min. Trots det, stred vi tappert och ställningen i paus var 2-1 till hemmalaget. 2:a halvlek gick väl sisådär, åkte på lite väl många kontringar emot oss.
Matchen slutade 5-2 till Rodina. Varav 4 av deras mål tillkom på hörna.

En rolig och annorlunda incident under matchen var när vår målvakt skulle sätta igång spelet med ett utkast. Rodina kom på bred front och avslutade med skott utanför. Med ett snabbt utkast hade vi bra läge att anfalla då flera av deras spelare var ur position.
Vår målvakt tog några raska skär ut mot straffpunkten, vi låg i fas i väntan på att få utkastet. Målvakten fäktade till med armen och fintade utkast två gånger, men vart var bollen? Jo svaret var, i korgen. Han tog aldrig med sig någon boll när han sprintade ut i straffområdet. Så var det med det och vi fick rulla igång bollen mot uppställt lag.

I torsdags mötte vi Volga Uljanovsk. Det duggregnade hela matchen. Isen var spelbar i ca 15 min i 1:a halvlek sen var det mest lyror fram och tillbaka. I 2:a halvlek var isen ännu sämre då vaktmästaren inte hade spolat i paus utan bara slipade av isen lite halvdant. Denna match går inte till historien som den mest välspelade och publikfriande bandy som presterats i Ryssland.
Det blev även här stryk, denna gång med 5-4 efter att vi haft ledningen med uddamålet hela matchen och dom kunde avgöra med att 'pissa' i en hörna på slutet vid ställningen 4-4.
Sura miner i omklädningsrummet efter matchen, ryssarna skällde på varandra och det var ett herrans liv. Klubbdirektören var också han märkbart irriterad över förlusten då han kom in och gav sin syn på vad som hade skett. Tydligen är det så att det hör till att skälla på varandra efter en match, spelar ingen roll om man har vunnit eller förlorat.

Fredagen var tänkt som en spel-ledig dag, kanske skulle vi genomföra en lättare träning om vädret tillät. Men det blev ändrade planer, vi spelade match mot Uralskij Trubnik. En match som egentligen skulle spelas under lördagen. Det blev perfekt, för ingen vill stanna en dag extra i Kirov om man inte nödvändigtvis behöver! Nu kunde vi ju packa och dra direkt efter matchen, den 40 mil långa 'berg- och dalbana' tillbaka till Kazan.
Själva matchen är väl inget att orda om mer än att Uralskij vann med 4-2 och att det mer liknade vattenpolo än bandy. - Det hade varit bättre om vi hade kört 'sten- sax- påse' om vem som skulle vinna det här, sa Robin Sundin efter matchen. Och ja, det kan man ju lugnt hålla med om.

Vi förlorade alla tre matcherna alltså men då ska vi ha i åtanke att mossan för tillfället är hemma i Sandviken, och att vi endast haft tillgång till en avbytare. Övriga lag har minst 5 avbytare varje match. De yttre förutsättningarna har ju inte varit de bästa tänkbara, ingen direkt någon 'dribbel-is'. Är det nånting vi kan ta med oss så är det att vi fått träna på långt spel.
Sen har vi väl inte direkt världens bästa lag nu heller och det bör komma minst 3-4 st nya spelare av klass till Kazan. Det är nånting som ledningen också jobbar hårt med nu. Annars kan det bli en jobbig vinter!

OBS!
Jag kan inte rekommendera Kirov och hotell 'Vjatka' om det nu överhuvudtaget är någon som tänkt semestra i Ryssland!

Har läst lite på några sidor att det diskuteras domare, nya regler osv i Sverige. Jag kan säga att domarnivån här borta är chockerande! Ibland (ganska ofta) under matcherna brinner det i skallen alltså, det är så frustrerande att inte kunna prata med domarn. Jag kan inte ryska tillräckligt än, och de kan inte ett ord engelska.

När vi mötte Rodina t.ex så måste domaren ha lagt pipan i byxfickan, allt var tillåtet. Det krävdes nästan ett armbrott för att ens en gång få frislag. Det var bara till att spela enkelt, skulle man ge sig in i 'skiten' så fick man vara glad om man kom ut helskinnad.
Detta är dock ett fenomen man måste vänja sig vid. Det kommer att ta tid att acklimatisera sig. De gånger det brinner i kolan så får man väl bita sig i tungan ordentligt och tänka - normaaaal!
Det är till och med så självaste Kent Lisell framstår som en gud för mig nu! :-)

Vi var alltså tillbaka i Kazan sent på fredagskvällen. Lördagen blev istället till en ledig dag och under söndagen reser jag till Sverige och Edsbyn.

- Jag bara måste köpa Pelles bok när den kommer ut!

Skickar en liten tanke till bandynörden 'Chrycke', oj jag mena Christian 'chricke' Granqvist i Edsbyn. Han bröt benet i somras och har precis blivit omgipsad. 5 veckor ytterligare i gips vilket innebär 17 veckor totalt med kryckor! - Ska det verkligen behöva ta så lång tid eller gipsade dom fel ben i början...!?

Veckans normaaaaal:
När vi spelade match mot Volga och jag satt utvisad 5 min (spelsabotage). Då 4:e domaren som har stenkoll (?) på allt som händer mellan båsen, helt sonika plockar fram en 1,5 L ölflaska och börjar halsa. Jag höll på att tappa hakan alltså, och på den korta tid jag satt där så smacka han i sig halva flaskan. Vad säger man? - Normaaaaal!!
Händer säkert ofta inom hockeyn eller fotbollen!?