Hoppa till sidans innehåll
Foto: Erik Jonsson

Johan ska göra bandyn attraktiv bland unga

2018-09-02 16:55
Nu ska bandyn bli mer attraktiv bland unga. Johan Eriksson är tillbaka på Svenska Bandyförbundet efter nästan ett och ett halvt år på Bandydistrikt Stockholm. Nu har han en tjänst som ansvarig för utvecklingen av bandy för barn och ungdomar.
  • Uppdaterad: 2018-09-02 16:57

Vem är Johan Eriksson?

– Jag är 27 år, född och uppvuxen i Sollentuna och bor numera i Sundbyberg med min fästmö Emma. Jag har testat de flesta idrotter och fastnade för bandy. Började i Helenelund vid 8-9 års ålder, fortsatte till Hammarby som 14-15-åring och spelade i alla ungdomslag inklusive en försäsong i A-laget. Jag är utbildad idrottsvetare inom Sports Management vid Umeå Universitet, jobbade på Svenska Bandyförbundet ett tag innan jag fick en tjänst som kanslichef på Bandydistrikt Stockholm där jag var i ett år och fyra månader. Och nu är jag tillbaka.

 

Vad innebär din nya tjänst?

– Jag ska projektleda en ny syn på bandy för barn och ungdomar, ge förslag på hur vi kan utveckla träning och tävling, göra bandyn mer attraktiv och tillgänglig för alla. Det handlar till stor del om att gå igenom aktuell forskning och ta reda på vad barn och ungdomar vill ha i dag, och hur vi i bandyn kan anpassa oss för att möta den önskan. Strategi 2025 kommer att ligga som en grundpelare i mitt arbete och målsättningen är att fler barn och ungdomar ska hitta till bandyn och stanna kvar längre. Flera andra idrotter har redan kommit långt med detta och det är kul att vi inom bandyn är igång nu också!

 

Var står bandyn i dag och var finns den största utvecklingspotentialen?

– Det finns idag många bra aktiviteter såsom Skridskokul och Bandykul och här finns en stor utvecklingspotential. Vi kan även se över spelformer, storlek på boll och mål samt hur vi delar in barn och ungdomar. Vi kanske ska dela in efter hur långt de kommit i sin utveckling istället för i ålder, som exempelvis basketen gör. Vi kanske också kan lära av fotbollen som spelar tre-mot-tre och fem-mot-fem på en liten plan med sarg. Jag tror det finns mycket att vinna genom att finna inspiration hos andra idrotter och utveckla dessa för att passa bandyns önskemål och strategi.

 

Hur ser du på samarbetet mellan förbundet och föreningarna?

– I min roll blir samarbetet med våra föreningar otroligt viktigt. Det gäller att ta del av det arbete som redan idag genomförs på ett bra sätt och samtidigt vara lyhörd för önskemål om förbättringar och hjälp från förbundet.

– Sammantaget ska vi fortsätta utveckla dialogen samt samarbeta och planera bättre så att vi slipper brandkårsutryckningar. Vi vill ju alla åt samma håll!

– Distrikten har också mycket att tillföra, och gör det. Det vet jag som efter min tid på Bandydistrikt Stockholm.

 

Hur långt har bandyn kommit om tre år?

– Då är bandyn en mer modern idrott som ger alla barn och ungdomar rätt förutsättningar att vara med, spela och utvecklas utifrån sina egna önskemål. Våra föreningar och dess ledare har rätt verktyg, utbildning och stöttning för att bedriva sin barn- och ungdomsverksamhet. Vi är också fortsatt den perfekta komplementidrotten, det vill säga du behöver inte sluta med någon annan idrott för att fortsätta spela bandy, eller tvärtom. Vi är därmed ett föredöme enligt Riksidrottsförbundets senaste kampanj om att hålla på med två eller flera idrotter.

 

Ditt eget bästa bandyminne?

– Det är två, individuellt och i lag. Individuellt gjorde jag några byten i Champions Cup i Edsbyn året efter att Bajen tagit SM-guld (2010). Vi mötte Bollnäs, tror vi låg under, och Jeppe Eriksson passade till mig i högra delen av straffområdet där jag stötte in bollen i mål från nära håll bakom Timo Oksanen. Jag blev galet glad, åkte fram till avbytarbänken och hoppkramade vår assisterande tränare. Bytet efter fick jag hybris och skulle soloåka genom Bollnäs försvar men blev brutalt stoppad av en av deras backar.

– I lagsammanhang är det att som spelande tränare i IFK Umeå få vara med och dela bragdsegern (3-2) mot Selånger med alla lagkamrater och fans på hemmaplan i Umeå. Den säsongen hamnade vi på övre delen av tabellen och gjorde överlag en riktigt bra säsong utifrån våra förutsättningar.  

 

Om du var en sagofigur i Astrid Lindgrens värld, vem skulle du vara då - och varför?

– Emil i Lönneberga! Precis som Emil är jag en kreativ person med många idéer och kommer med lösningar på det mesta. En sprallig och glad kille som inte har några problem att stå i centrum och bjuda på sig själv.

Skribent: Thomas Björn
Partnersnurra 20151008

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 08-6996000
Fax: 08-6996340
E-post: This is a mailto link

Se all info