Hoppa till sidans innehåll

Två identiska bollnäsfinaler


Hammarbys finalhistoria känner vi ju till. Sju raka torskar. Senast 2007.
Men Bollnäs? Klart är att det är länge sen sist, närmare bestämt 54 år!

1956 vann Bollnäs-Giffana en klassisk final mot Örebro SK på Stockholms Stadion med 3-2. Ett senare segermål har aldrig gjorts i en finalmatch under ordinarie speltid. Högeryttern Martin "Lillen" Johansson avgjorde 36 sekunder före slutsignalen! Eller var det kanske tio? Uppgifterna går isär. Och det kvittar vilket! Jag stod som 14-årng instängd i en glad Bollnäsklack i Valhallavägskurvan och minns att direkt efter mål och avslag blåste domaren Erik W Johansson från Gröndal i Stockholm av matchen. Flera av supportrarna var då så knalla, så det är tveksamt om de hittat hem ännu.

I Bandyboken anno 1957 berättade "Lillen" så här om det historiska målet:
"Åh, det var så enkelt. Jag stod bara och lurade. Det var en hel massa killar som slogs om bollen, men jag befann mig ett stycke ifrån och tänkte att den kan ju lika gärna rulla hit. Och det gjorde den också och det skulle väl ha varit svagt om jag inte gjort någonting av den då".

Så "Lillen" klippte till. Gunnar Ring i Örebromålet var chanslös. 3-2 till Bollnäs och sen var matchen slut. "Lillen" hade tänkt behålla både segerbollen och klubban som souvenirer, men dom slet glada supporters ifrån honom. "Men det blir väl flera gånger för Bollnäs", tänkte "Lillen".
Visst! Men det tog 54 år tills de var dags för nästa final!

"Snoddas" gjorde som Patrik
Men Bollnäs hade fler finalhjältar den här vinterdagen, den 12 februari 1956.
En som inte får glömmas bort är centerhalven Gösta Nordgren, just det "Snoddas". Han gjorde en Patrik Larsson i finalen. Eller om det var tvärtom - att Patrik Larsson gjorde en "Snoddas" i den avgörande semifinalen i tisdags mot Sandviken, när han räddade en hörna med näsan!

För så här var det. Örebro låg på och lagets storstjärna Olle Sääw fick på en riktig pärla. Men på mållinjen dök "Snoddas" upp och räddade det hårda skottet med pannan. Resultatet blev blodvite och en stor bula i pannan.

Efter matchen frågade en journalist "Snoddas" om det inte hade varit bättre att ducka.
"Tok där", fick han till svar, "då hade ju bollen gått in!"

Så talar och handlar en riktig hälsing och matchhjälte!

Här följer ett kort sammandrag av matchen:
Bollnäs tog ledningen efter tio minuter genom centern Per-Olof Andersson. Efter en dryg halvtimme kvitterade ÖSK:s center Ove Eidhagen till 1-1. 13 minuter in i andra halvlek gav Örebros skarpskytt Tage "Tjappe" Magnusson sitt lag ledningen med 2-1 på en riktig kanon. Örebro låg sen på rejält och ytterligare mål hängde i luften. På slutet blev ÖSK defensivare. Taktiken var att slå vakt om ledningen. Men den taktiken höll inte. Fyra minuter före slutet kvitterade Bollnäs till 2-2 genom vänsteryttern Rune Svensk. Och sen slutade matchen med "Lillens" fantastiska segermål.

2 x 3-2
Finalen 1956 sändes inte i TV. Resurser fanns inte. Den första final som sändes i TV var finalen året därpå mellan Örebro och Hammarby (2-1), en s k försökssändning. Videokameror fanns självfallet heller inte att tillgå.

Men hade det funnits TV och video anno 1956 kunde man ha laddat apparaterna med 1951 års final. Ingen hade märkt någon skillnad. De båda finalerna var närmast identiska. Jag vet, för jag såg båda två!

Även 1951 möttes Bollnäs och Örebro. Stockholms Stadion var som vanligt spelplats. Även här ledde Örebro en bra bit in i andra halvlek med 2-1, men efter 70 minuter kvitterade Bollnäs vänsterytter Henry Johansson till 2-2. I slutminuten fick Bollnäs center Per-Olof Andersson en stickare från "Lillen" Johansson och sköt otagbart 3-2 till Bollnäs. Ett scenario som skulle upprepas fem år senare! Sju spelare i Bollnäs var med i de båda vinnarlagen: Backen Georg Fredin, halvbackskedjan Karl-Erik "Klicken" Sjöberg, "Snoddas" Nordgren, Åke Mickelsson samt forwardstrion Henry och Martin Johansson och Per-Olof Andersson.

Tre finaler 1943
Bollnäs har spelat ytterligare tre finaler - jo, faktiskt - mot Västerås 1943. Den första matchen på sörjig Stadionis slutade 2-2 sedan Bollnäs haft ledningen med 2-0.

Stadion kunde inte fixa is till omspelet, varför finalen förlades till Långnäs i Bollnäs. Men vårvärmen gick hårt åt isen. Planen förkortades med tio meter och redan före avslag bestämdes det att det bara skulle handla om en vänskapsmatch. Matchen bröts i andra halvlek. Då ledde Bollnäs med 1-0.

Först i tredje försöket, den 7 mars, kunde finalen avgöras. Då vann Västerås på Laduvikens sjöis i Stockholm med 3-0. Tre Bollnässpelare som blev dubbla mästare på 50-talet fanns med även 1943, "Klicken" Sjöberg, Åke Mickelsson och Martin "Lillen" Johansson.

/Claes-G Bengtsson
Publicerad 2010-03-19

Uppdaterad: 07 SEP 2010 08:53
Partnersnurra 20151008

Bandy på Twitter

                    

Postadress:
Svenska Bandyförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 08-6996000
Fax: 08-6996340
E-post: This is a mailto link

Se all info