#nouse{ color:red; } 23. Curt Einarsson - Hall of Fame
Hoppa till sidans innehåll

23. Curt Einarsson


23 Curt Einarsson 320pxINVALD I SBHoF: 2015

FÖDD: 12 augusti 1944 i Ormesberga Prästgård, mammans föräldrarhem, en knapp från mil från hemorten.

UPPDRAG: Rikskonsulent i Svenska Bandyförbundet från 1968, förbundskapten för A-landslaget 1973-75, 1987-89, PR-chef för SBF, guldtränare i Boltic och Vetlanda

MODERKLUBB: Åby-Tjureda

POSITION: Back. En säsong med Värmbol i allsvenskan, 1972-73

CIVILA JOBB/UPPDRAG: Informationschef på Vänerskog, Karlstad, informationschef på Sapa, Vetlanda, vd för Sävsjö Trähus, ledamot i Svenskt Näringsliv.

HOBBY: Golf

KURIOSA: Har spelat ishockey i Öster. Författare till två ungdomsböcker om bandy. Sedan en tid tillbaka flitig krönikör på nättidningen Idrottens Affärer, IA.

 

 

Bandyprofessorns guldresor

Vem kunde tro att bandyns nydanare skulle komma från mörkaste Småland? Så blev det. Curt Einarsson, bonnpojke från Lerike vid Helgasjön, 28 kilometer norr om Växjö, anställdes 1968 som rikskonsulent i Svenska Bandyförbundet. Förbundsbasen Arne Argus skickade med fyra visdomsord på färden: instruera, propagera, administrera, organisera. Men det var först 1975 som Curt fick svängrum för sina idéer då han värvades som tränare till Boltic, då i division II. 
    

Samtidigt värvade Lars ”Snöret” Berg fixstjärnan Bernt ”Bempa” Ericsson. Curt, så måningom med epitetet bandprofessor, tog med ”Bempa” och de andra i Boltic på en färd som saknar motstycke i bandy-Sverige.

-         På min första samling med truppen sa jag att om ni ställer upp ska ni få vara med om en resa som ni aldrig kommer att glömma, minns Curt att han sa.

Curt införde i princip året runt-träning, en nyhet inom bandyn. Något förbundskaptenen Håkan Sundin drog nytta av när Sverige tog sitt första VM-guld 1981 i Chabarovsk efter elva raka Sovjetguld. Sex av spelarna kom från Boltic.

Medtränare till Curt i början var ikonen Sune Almkvist. Och med på resan från 1975 fram till första guldet 1979 fanns sju spelare.

Det blev serieseger första säsongen. Inför den allsvenska debuten deltog Boltic i Dexcupen i Ljusdal. Stannade i Hälsingland en vecka och när summeringen skedde hade laget spelat åtta matcher, tränat tio timmar på is, haft tre timmars löpning i skidbacke, tolv timmars teori och tillbringat 120 mil i buss. Det är så ett mästarlag skapas.

   
Alltid på hugget

Curt är ett perpetuum mobile. Ständigt uppkopplad, påkopplad, ifrågasättande, debattglad, listig, ja, han är ett unikum. Utbildad som kanske ingen annan tränare, oavsett sport.

Under tiden som rikskonsulent gjorde han läroresor till bland annat Brasilien, Italien och USA. I Brasilien stannade en månad, 1971, året efter brassarna tagit VM-guld i fotboll. Han såg brassarna spela sju landskamper, skrev ned varenda övning landslaget och Fluminense hade under en månad. Och det blev bland annat en rapport till Sveriges förbundskapten Georg ”Åby” Ericson när han kom hem.

O USA då?

-         Styrketräning hade kommit på modet.  USA låg i förarsätet. Jag ville se vad det handlade om.

Boltic sög så småningom upp stjärnorna i landet. Ola Johansson, Stefan Karlsson, Bengt ”Pinnen” Ramström, Anders Bridholm, Björn Olle Forsberg… Doldisarna förädlade Curt till storspelare. Han gjorde – för att använda ett omvänt Askelöf-cictat när ”Askis” var tränare i Hammarby – räckmackor av ostmackor.

   
Där gick du bet, ”Snöret!”

Det stormade av och till. ”Snöret” Berg lade sig i uttagningen. Det hade han inget för. Curt tog striderna – och vann. Bandy-Sverige kallade Boltic för värvargänget, vuxendagis, med mera. Det enda som hände var att gnället svetsade laget samman än mer.

-         Det var vi mot dom, säger Curt.

Han var inte älskad av sina spelare alla gånger. Speciellt inte en nyårsdag 1978. Boltic hade förlorat mot Värmbol i Katrineholm den 28 december, 6-3, och bandyprofessorns straffkommendering blev två och en halv timmes teori på - nyåsdagen…

-         Det var inte så smart insåg jag snart, säger Curt.

1979 var jobbet klart, Boltics första guld. Värmlänningarna vände 1-3 i paus mot Broberg till 7-4i finalen. Efter ytterligare två guld lämnade Curt jobbet som informationschef på Vänerskog och Boltic och flyttade till Vetlanda 1981. Där väntade jobb som informationschef på Sapa – och ett lindansarlag i form Vetlanda BK.

Där fanns dock en kvartett att luta sig mot: Finlandstrion Ulf Saino, Leo Segerman, Timo Serenius och Pelle Lennartsson. En ny hisnande resa tog fart.

   
Mera träning, mera träning…

Inför återkomsten i allsvenskan 1981 ökade Curt träningsdosen från 88 tillfällen till 164 tillfällen. Året därpå till 169 tillfällen, året därpå till 190 tillfällen, året därpå 196 tillfällen och under säsongen 1986-87 till 209 tillfällen.

1986 var bygget klart. SM-guld. Vetlanda snuvade Boltic på deras åttonde raka guld, 2-1.

Curt Einarsson var mannen med guldbyxorna.

VBK var inne i ett stim, spelade sju finaler, vann tre, under tio år.

-         En bidragande orsak till att vi hela tiden kunde höja träningsdosen var att de flesta av killarna var ungkarlar, de hade inga familjer att ta hänsyn till, säger Curt.

Det stormade också i Vetlanda runt Curt Einarsson. Inte minst när han 1985 värvade en 14-åring från Sävsjö: Jonas Claesson.

”Barnarov” skrev tidningarna. Ni vet resten…

   
Fanns med överallt

Curt har inget officiellt uppdrag i dag i någon klubb men den som tror att det hade byggts en inomhushall i Vetlanda utan Einarssons inblandning kan räcka upp en hand… Hallen var klar hösten 2011, idén föddes 2004. Sapa Arena för 60 miljoner kronor består av en bandyhall, ishockeyhall och konstgräsplan. Allt finansierat av privatpersoner, företag och organisationer.

Curts kärlek och omtanke om bandyn är lika stor som alltid. Från nya bostadsorten i Lerike på barndomsjord är en 90-milaresa tur och retur samma dag till Zinken för att se sönerna Per och Ulf i Hammarbydress ett kärt besvär liksom en tripp till Motala där äldste sonen Björn gör sin andra säsong.

Efter första guldet 1986 klev Curt åt sidan som tränare. Han engagerade toppnamn som Hasse Ekman, Pär Höckert, Per Anders ”Nöne” Gustafsson. Men han fanns hela tiden med i en roll som innehöll det mesta, ja, till och med som bollkalle en träning på nyårsdagen… 2013 klippte han dock alla band med VBK.

   
O Allt du upplevt, vad är det bästa?

-         De första SM-finalerna med Boltic och Vetlanda. Första VM-segern mot Sovjet 1975, 3-1 i Torneå, första segern i Europacupen med Boltic 1979 mot Zorkij. 2-2 i Krasnogorsk i Sibirien, 3-2 hemma.

O Vem har du lärt dig av?

-         Många. Arne Argus optimismen i omöjliga lägen, T.T. (Torsten Tegnér), hans annorlunda tänk, Örjan Modin, alltför underskattad, han var tuff och smart, andra ledare och spelare. Jag har tagit till mig det bästa de sagt och gjort.

O Bandyns framtid?

-         Jag saknar debatten, människor som vågar säga emot, ifrågasätta. Jag saknar en tränare som kommer med nyheter. Varför tränar inte bandyspelare på morgnarna? Många är lediga. Jag tycker inte att hallarna har gjort de bästa spelarna bättre, snarare är det de mindre duktiga som tagit kliv. Sen har jag reagerat över dålig is i hallarna.

-         Det är dags för något lag att börja med press på bollhållaren, typ Barcelona. Att ställa ett lag i straffområdet är ett underbetyg åt tränarna. Heder åt Lasse Liws Edsbyn som börjat med rak backlinje.

-         Nytänk i marknadsföreningen. Det går att påverka mängden som skrivs. Att man kan äta och dricka på arenorna är bra men ger ingen publicitet.

O Hur många lag ska det vara i elitserien?

-         Tolv. Men det ska vara poolspel. Långa och dyra resor måste förhindras.

Uppdaterad: 01 SEP 2017 14:27 Skribent: Göran Söderlund