#nouse{ color:red; } 16. Gunnar Galin - Hall of Fame
Hoppa till sidans innehåll

16. Gunnar Galin


16_Gunnar_Galin_INVALD i SBHoF: 2014

FÖDD: 4 april 1902 i Stockholm.

DÖD: 21 januari 1997 (94 år).

POSITION: Forward.

KLUBBAR: AIK, Järva IS, IK Göta.

MODERKLUBB: AIK.

LANDSKAMPER: 9 – 5 mål.

SM-GULD: 4 med IK Göta (1925, 1927, 1928, 1929). Finalförluster: 0. Finalmål: 0.

STOR GRABB nr 2.

LEDARE: Ordförande i Svenska Bandyförbundet 1950–1961, hedersledamot 1961–1979, hedersordförande 1979–1997. President i Internationella Bandyförbundet 1955–1963. Ordförande i Stockholms Bandyförbund 1938–1941. UK-chef och lagledare för svenska bandylandslaget 1959–1961. Ordförande i AIK:s huvudstyrelse 1954–1958, ordförande i AIK:s fotbollsstyrelse 1955–1957. Skattmästare i Svenska Tennisförbundet 1946–1955, UK-chef och Davis Cup-kapten för Sverige 1946–1955. Ledamot i Riksidrottsförbundet 1950–1959.

ÖVRIGA MERITER: Både europamästare och svensk mästare i ishockey. EM-guld 1921. Fyra SM-guld med IK Göta 1927–1930. 15 ishockeylandskamper.

ÖVRIGT: Allsvensk fotboll i AIK 1928–1929: 7 matcher – 1 mål. Även allsvensk fotbollsspelare i Djurgården 1927/28. 13 matcher, 5 mål. 

KURIOSA: Tidig även i tidningsvärlden. Från 1924 distributionschef och 1932–1955 ekonomichef på Idrottsbladet. Sportchef på Aftontidningen 1956 med signaturen "G G". 1957 kassadirektör på Stockholms-Tidningen/Aftonbladet där han sedan var ekonomidirektör 1959–1966.

 

Gunnar Galin spelade som en ängel

Han kallades "Bandykeruben", Gunnar Galin – nr 16 i Svensk Bandy Hall of Fame.

Alltså slår jag i mina böcker på ordet "kerub" och i Norstedts etymologiska ordbok hittar jag: "kerub ängel i barngestalt. av hebreiska kerub 'högre väsen som står i förbindelse med gudomen'."

Själv gillade Gunnar Galin aldrig att bli kallad "Bandykeruben" trots att det var ett smeknamn, en hedersbeteckning. Möjligen tillkommet på grund av Galins mjuka spel, hans geniala förmåga att spela fram sina lagkamrater och hans utsökta bollsinne. Dessutom var han liten till växten och hade vad man brukar kalla en "biblisk" profil.

Alltså: Gunnar Galin spelade bandy som en ängel...

Han var strategen och framspelaren som lät de andra göra målen. Typiskt för honom sägs vara den gång 1920 då AIK slog Nacka med 20–1 på Laduviken: han gjorde inte ett enda av de tjugo målen.

 

Fyra SM-guld med IK Göta

AIK var hans moderklubb och han var bara 15 år när han debuterade i A-laget. Men det var när han lämnade AIK och 1925 gick till IK Göta – för att Stockholm skulle få ett riktigt stjärnlag det år som Svenska Bandyförbundet bildades  – som Gunnar Galin blev riktigt stor.

Fyra SM-guld blev det. Nio landskamper: debut 1926 i Helsingfors, stryk 3–4 – den sista 1933 i Stockholm, också mot Finland, vinst 4–2.

Lidingö IF hade också fått släppa sin stora stjärna, Birger Wejdeby, varigenom Göta fick en ren  landslagskedja med från höger: vinkelskottsspecialisten "Fritte" Johansson (1), Birger Wejdeby (3), Gunnar Galin, Birger Holmqvist (3) och Georg "Fransman" Johansson. Siffrorna inom parentes står för Götas sju mål när Göta 1925 finalbesegrade Västerås SK med 7–5 och tog huvudstadens första mästerskap sedan 1914.

Galin var strategen." En rubrik löd: "GÖTA VANN REKORDFINALEN MED 7–5" med underrubriken "alltid flera rashästlängder före Västerås som mot slutet klampade in bra".

Ytterligare tre finaler blev det, alla vunna:

1927, 5–1 mot Västerås SK: "Det var dålig is, och kondition och taktik blev avgörande. Galin lyfte fram mästerliga  lyrbollar, medan västeråsarna envisades med isbollar som stoppade upp och togs om hand av den bakom Galin arbetande Åke Nyberg, som var säkerheten själv."

1928, 53 mot IK Sirius: "Galin var bäst på plan och reducerade Iffa Svanström till en nolla."

1929, 51 mot Västerås SK: "Repris på 1927 års final, men spelet var helt annorlunda. Västerås pressade stundtals hårt, men den nyinsatte högeryttern och ishockeyspelaren Erik Burman kollrade bort VSK-försvaret med sina kringelåkningar."

Gunnar Galin vann fyra SM-finaler med IK Göta, Totalt gjorde Göta 22 mål. Galin? Inget enda! Han spelade fram...

Mycket av Gunnar Galins bollbegåvning var medfödd men mycket hade också kommit genom träning. Han kunde dribbla med både höger och vänster hand och hans överflyttningar förbryllade motståndarna. Från början vänsterhänt tränade han upp sin höger.

 

Tacka kronprinsessan!

Gunnar Galin har själv (1975 i Svenska Bandyförbundets 50-årsbok) skrivit om hur karriären började:

"Det var rena slumpen som placerade mig i bandyfacket även om BOLLEN långt tidigare varit och genom åren förblivit bästa lekkamraten. Min tennisintresserade mamma följde mig för en gångs skull till veckolektionen i konståkning. Detta åvilade annars min skridskoglada storasyster.

Mamma var skånska och inte alls road av vintersport och allra minst av skridskoåkning. Hon tröttnade snart på att se  mig öva enkla figurer och överflyttade intresset till ett annat avsnitt av isrektangeln där elegant klädda damer åkte omkring och slog på en boll med något krökt slagträ. När hon hörde att det var kronprinsessan Margarethas olikblandade hockeylag som tränade vaknade nyfikenheten för spel och regler.

Resultat: Jag fick en fin sammetsklädd landhockeyklubba till julklapp!"

 

Som humlan – som Liedholm

När man vill veta hur Gunnar Galin egentligen var får man hämta upplysning hos de gamla skrivarna. Här tre legendariska sportjournalisters syn på GG, alla tre klubbkamrater med honom i AIK.

Som Torsten Tegnér, 1975: En av rikets fyra finaste centerforwards under de senaste 70 åren jämte Almkvist, Jonte Söderström och  Leif Fredblad. Han var också ordförande i sammanlagt åtta år i UK (Uttagningskommittéen), där hans raffinerade kunskaper i anfallsspel blev nästan alltför raffinerade för en rad "mera enkla" spelare.

Som Tore Nilsson, 1991: Han var född med det bollsinne som en professor konstaterat inte finns. Ungefär som vetenskapsmannen som fann att "aerodynamiskt sett är humlan för tung för att kunna flyga men den flyger ändå". Gunnar Galin gjorde med bollen det som egentligen inte kunde göras men han gjorde det ändå.

Som Putte Kock, 1975: För mig står Gunnar Galin, liksom Nisse Liedholm i fotboll, som särklassig i svensk bandy. Han kunde allt, såväl bolltekniskt som taktiskt, var "bäst på plan" på vilken plats han än spelade. Det var han som skapade Götas storlag direkt när han övergav AIK för att spela fram vinthundarna Birre Wejdeby och Bigge Holmqvist. Han hade en sak emot sig, Gunnar: humöret. Men huvudintrycket står kvar: någon skickligare har aldrig funnits...

Gunnar Galins aktiva karriär sträckte sig över två decennier med start och mål i moderklubben AIK.

Som ledare satt han sig igenom samtliga stadier, från klubb till distriktsförbund till nationellt förbund till internationellt förbund.

Som ordförande i AIK:s huvudstyrelse 1954­–1958. Som ordförande i Stockholms Bandyförbund 1938–1941. Som ordförande i Svenska Bandyförbundet 1950–1961. Som president i Internationella Bandyförbundet 1955–1963.

Sinne för ekonomi hade han också, tidningsekonom som han var.

Klassisk är historien om frågan Galin fick, innan han blev AIK-ordförande på 50-talet:

"Vad skulle du göra om du var ordförande i AIK?"

Svar: "Ta bort det som klubben är mest känd för: det obligatoriska middagsätandet".

Till sist: i Sven Sörmarks bok ”På Aftonbladet – Ett reportage inifrån” från 1971 kan man också i en enda mening läsa att Gunnar Galin hade hjärtat på rätta stället.

I samband med att chefredaktören Kurt Samuelsson avgår i november 1965 skrev Sörmark: "Ekonomidirektören Gunnar Galin förklarade att det slags diktatur som utövats på Aftonbladet förstörde allt samarbete." 

Uppdaterad: 13 FEB 2018 10:38 Skribent: Lasse Sandlin